Nere i gästrummet står Tassas korg. Tassa var Mors dvärgschnauzer. Hon var en alldeles särskild liten vovve. Stor hund i liten förpackning och med ett sjujäkla humör. Hon hade karaktär. Ilsken, mopsig och underbar.
När Tassa dog av hjärtfel, alldeles för ung, annonserade jag efter en ny liten sällskapsdam åt Mor under rubriken "Tassas korg är tom". I Tassas korg bodde under tiden Gosedjurshassel.
Nu är Mor borta och hennes nya lilla sällskapsdam Tindra bor hos syster Ninna. Men Gosedjurshassel har bott kvar i gästrumskorgen ända sedan dess.
Till i går morse, då Emser - den lille upptäckaren, i triumf kom uppför trappen med Gosedjurshassel i ett järngrepp över nacken.
-Denna luddtufs ska döden dö! morrade Emser, och tog ett ännu hårdare grepp runt kramisens hals. Då fick jag syn på den makabra leken och räddade undan den kära Gosedjurshassel. Han lever nu sitt stilla liv, i en något slemmigare form, uppe på en bakhögtalare i vardagsrummet.
Emser fick en frusen handduk istället. För att kyla ner sina känslor.
Kommentarer
Skicka en kommentar