Nope... Ibland tycker jag faktiskt inte om hunden. Även om dessa stunder är korta och förekommer rätt sällan, så är det inte kul när han biter i sig låneboken eller fullkomligt rasslar runt med det nyinköpta, mossgröna garnet.
Då skäller jag på hunden. Och sen tittar jag djupt i hans stora, runda och så blir det alldeles mjukt och varmt i hjärtat igen...
Kära, gulle söte - som Mor skulle ha sagt...
Oj då, lånebok dessutom!
SvaraRaderaMin låneboxer nöjde sig med att tugga sönder en handväska och min blockflöjt.
Javisst ja, min pudel tuggade sönder en gästs kofta - inte roligt. Det var det enda han någonsin tuggade sönder, man tycker ju att han kunde ha valt en kofta i familjen.
Margaretha
som finssar över WV som säger fulthu - det är bara att lägga till nden på slutet
Att man bara kan vara så mildögd. Att det bara är tillåtet! Omöjligt att skälla på sån blick ju.
SvaraRaderaem: Blockflöjten också!!! Emser började sin bana hos oss med att peta i sig Hussens lunchkuponger... Och i somras massakrerade han en gästs skor. Våra har han aldrig rört (peppar, peppar)! Fulhunden!
SvaraRaderaNora: Devil in disguise!