Den 24 april var vi tvungna att låta vår älskade Emser somna in för gott. Då hade han kämpat mot en tumör i lungan i över ett år, men gjort det med aldrig sinande gott humör. Tröttare och tröttare men aldrig en sur min. Vilken otrolig bedrift för en hund som i stort sett aldrig varit helt frisk i hela sitt liv.
Dagen innan hade han gått sina promenader med nyfikenhet och framåtanda, hostat en hel del, men ändå hållit modet uppe. På morgonen därpå orkade han inte resa sig. Lungkapaciteten hade blivit så dålig under natten, så han inte kunde syresätta sin lilla kropp.
Saknaden är så svidande och rummen hemma ekar så ödsligt tomma efter ett djur som alltid, alltid följt våra steg.
"Hunden faller kull och vecklar ut sina öron, sina satellittrattar och lyssnar in kosmos. Förundrad följer han sin egen bana runt jorden. Lilla Hunds resa."
Dagen innan hade han gått sina promenader med nyfikenhet och framåtanda, hostat en hel del, men ändå hållit modet uppe. På morgonen därpå orkade han inte resa sig. Lungkapaciteten hade blivit så dålig under natten, så han inte kunde syresätta sin lilla kropp.
Saknaden är så svidande och rummen hemma ekar så ödsligt tomma efter ett djur som alltid, alltid följt våra steg.
"Hunden faller kull och vecklar ut sina öron, sina satellittrattar och lyssnar in kosmos. Förundrad följer han sin egen bana runt jorden. Lilla Hunds resa."
Jag blev jätteledsen när jag läste detta och rörd av de sista raderna.
SvaraRaderaMina tankar går till er.
Tack snälla! <3
RaderaNär jag läste detta började tårarna rinna. Fina lilla hjälten Emser som kämpat så tappert i flera år. Han orkade tassa på för att han var så älskad. Det var hans sätt att tacka för ett härligt liv tillsammans med sin familj. Kärleken bär och skyddar oss och det gäller även för vovvar.
SvaraRaderaJag vet precis hur svårt ni har det nu. Har varit där ...
Stor kram! <3
Tack finaste Annica! Jag vet att du vet...
RaderaHamnade på denna blogg helt apropå och nu sitter jag med tårarna rinnande nerför kinden. Både för Emser och minnet som kommer av när min kompis fick sluta sina dagar. Älskade hundar som gav så mycket och som blir för evigt saknade.
SvaraRaderaAlltid kommer de att följa oss. Tyst tassande, osynliga men ack så närvarande. Älskade djur!
RaderaSå sorgligt! Den som inte haft ett kärt husdjur kan inte förstå vilket tomrum det lämnar efter sig. Saknar de hundar jag känt när jag läser.
SvaraRaderaSå sant. Uttrycket "Men det är ju bara en hund!" gör alldeles väldigt ont i sådana lägen.
Radera